Hannes visade vikten av investeringar i elnätet

Julhelgen hade precis varit när stormen Hannes redan lade sig över Finland. Vasa Elnät förberedde sig på elavbrott orsakade av stormen genom att reservera extra resurser för felservice, begränsning av avbrottsområden, röjning och reparationer. Förstörelsen som Hannes orsakade var stor i stora delar av Finland. Den skulle ha varit betydligt större utan den höga andelen jordkablar i elnätet. Jordkablar är ett sätt att hindra stormskador, men andra åtgärder behövs också.

Stormen Hannes orsakade flest elavbrott på över ett decennium enligt Finsk energiindustri rf. Som mest var omkring 187 000 förbrukningsplatser utan el.

Inom Vasa Elnäts området var som flest nästan 5 000 kunder utan el samtidigt, vilket är drygt 6 procent av distributionsområdets förbrukningsplatser. Fasta bostäder prioriterades vid reparationerna, och elektriciteten återställdes till de sista av dem två dagar efter att stormen började.

Lagen kräver kortare elavbrott

Elmarknadslagen kräver att elavbrotten blir kortare, det vill säga att distributionssäkerheten förbättras. Detta tillägg till lagen har varit huvudorsaken till att man på många håll i Finland grävt ner stora delar av elnätet.

Vasa Elnät har länge dragit jordkablar. För närvarande ligger 55 procent av mellanspänningsnätet och 76 procent av lågspänningsnätet i marken.

VD Jarmo Leppinen berättar att arbetet fortsätter, det vill säga målet har ännu inte nåtts.

I ett tvåårigt projekt, som startade 2025, läggs en linje mellan Vallvik och Vassor i Korsholm i marken. Men de största kabeldragningsprojekten börjar nu vara gjorda.

Till exempel år 2021 gjordes inom Vasa Elnäts område kabeldragningar på sammanlagt 200 km.

Hannes-stormen ger elnätsbolagen mycket att analysera. En mer djupgående analys av stormskadorna kommer att göras också på Vasa Elnät senare, men redan nu kan man dra en del slutsatser.

Under de senaste sju åren har jordkablar dragits framför allt i dessa delar av Vasa Elnäts område:

Korsholm: Replot stadskärna, Södra Vallgrund, Jungsund, Kvevlax, Veikars, Helsingby, Petsmo, Solf
Vasa: Sundom och; Lillkyro: Tervajoki, Merikart, Torkkola
Laihela: Kylänpää, Hulmi
Malax: Molpe
Korsnäs, Närpes: stadskärnan, Rangsby.

Leppinen vågar därför uppskatta att skadorna som Hannes orsakat skulle ha varit betydligt större i dessa områden utan de åtgärder som vidtogs.

Också annat än jordkablar

Hur stor andel av nätet som ligger under marken är av stor betydelse för stormskador. Varje år investerar Vasa Elnät i att öka graden av jordkablar. Det går inte, och lönar sig heller inte att gräva ner hela nätet i marken. Nya luftledningar byggs också, och det finns en tydlig orsak till detta:

– Enligt lag måste elnätets distributionssäkerhet utvecklas med åtgärder som ger lägsta möjliga livscykelkostnader, påminner utvecklingschef Ari Salo från Vasa Elnät.

Hur många fel som uppstår i elnätet under stormar, och hur svåra de är att åtgärda, beror på många saker.

Alla stormar är olika. Vindens riktning, vindbyarnas styrka, årstid och om marken blivit tjälbunden eller inte har en effekt.

– Antalet reparationsobjekt beror inte enbart på hur mycket av nätet är i form av jordkablar. Det påverkas också till exempel av placeringen av luftledningar, om skogsvård görs i kantzoner och vilka typer av transformatorer som används.

– Hur snabbt allt kan repareras påverkas heller inte enbart av tillgängliga resurser, utan också av var de trasiga linjerna är samt av materialet som används i stolpar och ledningar, bara för att nämna några exempel, listar Salo.

En viktig åtgärd för att minska stormskador är att flytta luftledningar till vägkanterna.

Vid vägkanten blir linjerna enklare att underhålla och distributionssäkerheten förbättras.

En annan viktig åtgärd är röjning av angränsande skogar. Detta görs i samarbete med markägare.

Under de senaste åren har mycket automation lagts till i elnätet. Automation hjälper att identifiera fel, begränsa omfattningen av elavbrott samt att förutsäga, förkorta och förebygga felsituationer.

Det kostar att utveckla elnätet

Utvecklingen av elnätet kan inte genomföras utan stora investeringar. Under de senaste fem åren har Vasa Elnät investerat cirka 70 miljoner euro i bland annat ovan nämnda utvecklingsåtgärder.

– Kostnadseffektivitet kommer från lagen och är annars också ett viktigt värde, säger Jarmo Leppinen.

Trots detta har prissättningen av och de stigande kostnaderna för eldistribution kritiserats högljutt i åratal. Så pass att tillsynsmyndigheten har skärpt den övre gränsen för rimlig avkastning.

– Det är det till trots viktigt att hitta rätt balans mellan utveckling och kostnadsbesparingar.

– Utan tillräcklig avkastning finns det ingen möjlighet att investera där det behövs.

Samhällets utveckling, ökningen av andelen förnybar energi, elektrifiering av transport och uppvärmning samt extrema väderfenomen kräver ökande investeringar i elnätet. Åtgärder som vidtas för att utveckla elnätet är med andra ord en förutsättning för att mycket annat ska utvecklas, för konkurrenskraften, men också för ett tryggt samhälle.