Den reglering som gäller distributionssäkerhet bör även beakta regionala faktorer

Inom Vasa Elnäts distributionsområde har vi i långt över tio års tid investerat långsiktigt i distributionssäkerheten, och i dag omfattas drygt 90 procent av våra kunder av ett distributionssäkert elnät.

Arbetet är ännu inte över, och de återstående områdena är samtidigt de mest utmanande och de dyraste att åtgärda per kund, särskilt i glest befolkade kust- och skärgårdsområden.

Därför anser vi att man i regleringen av distributionssäkerheten i större utsträckning än i dag borde bedöma hur absoluta kraven behöver vara och även beakta regionala faktorer. En förlängning av tidsfristen skulle underlätta situationen. Om vi kunde genomföra de återstående investeringarna i distributionssäkerhet i samband med den sedvanliga förnyelsen av elnätet, skulle det avsevärt underlätta situationen. Då kunde vi göra de sista investeringarna på ett sätt som är ändamålsenligt för kunderna och så kostnadseffektivt som möjligt.

Elektrifieringen av samhället ökar investeringsbehovet

Det största investeringsbehovet under de kommande åren uppstår dock inte längre enbart på basen av kraven på distributionssäkerhet, utan till följd av elektrifieringen av samhället. Laddning av elbilar, värmepumpar, solenergi, ellager och styrning av förbrukningen på basen av börselpriset ökar kraven på elnätets kapacitet. Vi behöver bygga nya elstationer och förstärka nätet på olika spänningsnivåer.

Under de kommande tio åren talar vi om ytterligare investeringar på tiotals miljoner euro för att kunna möta det ökande effektbehovet hos nuvarande och nya kunder.

Det är heller inte kostnadseffektivt att hantera elsystemets effektbalans, det vill säga balansen mellan produktion och förbrukning, längre ut i distributionsnätet. Detta borde i stället hanteras mer centraliserat i stamnätet och närmare produktionen.

Ju längre bort från den väderberoende produktionen man placerar exempelvis ett ellager som bidrar till att upprätthålla effektbalansen, desto större del av nätet får ett ökat kapacitetsbehov, samtidigt som kostnaderna för samhället ökar.

De faktorer som är kopplade till elektrifieringen medför ett betydande kostnads- och finansieringstryck också för Vasa Elnät. Investeringarna finansieras förutom med vinster, även med lån. Vi vill ändå inte dra några direkta slutsatser om enskilda prishöjningar utifrån detta. Det väsentliga är i stället att hitta lösningar som gör det möjligt att genomföra nödvändiga nätinvesteringar så kostnadseffektivt som möjligt och på ett sätt som är vettigt med tanke på kundernas helhetsintresse.

De nuvarande tillsynsmetoderna skapar osäkerhet kring investeringarna

De nuvarande tillsynsmetoderna skapar osäkerhet inför framtiden när det gäller hur vi kan finansiera de investeringar som behövs.

Det skulle därför vara bra om beslutsfattarna såg på situationen som en helhet och bedömde vad som är mest ändamålsenligt för samhället. Vill vi möjliggöra den gröna omställningen och tillväxten i elanvändningen genom att utveckla elnäten?

Vi anser också att det är mycket viktigt att möjligheterna att permanent använda flexibla anslutningsavtal utvecklas vidare. Om en stor kund frivilligt accepterar att kundens effekt exempelvis kan begränsas vid ett sällsynt fel i nätet, kan mycket kostsamma nätinvesteringar i många fall undvikas.

Tillbaka ännu till prisnivån för elöverföringen. Investeringsvolymen ökar, och även kostnader utanför själva nätverksamheten, såsom stamnätsavgifter och stigande kostnader för att bygga elnät, påverkar också våra kostnader. Vårt främsta mål är ändå att dämpa detta kostnadstryck genom att genomföra investeringarna så kostnadseffektivt som möjligt.

Jarmo Leppinen
verkställande direktör
Vasa Elnät